Tjejcaching

Vad nu, skall Hallén ut på Tjejcaching? Så är det, men vad är då Tjejcaching? Det kanske ni får svar på i dagens berättelse. Det hela började någon timme före gryningen denna söndag då jag gav mig ut på stigar och grusvägar i Delsjöområdet, men det var ändå ganska ljust tack vare månens sken (det gällde att se upp för varulvar…)

Vandringen gick vidare i riktning mot Liseberg och där hade jag tänkt att logga ”Nöjesparken” nu när julen rensats bort från ingången. Men någon burk kunde jag inte hitta, kan det vara så att inte bara julgranar med konstsnö försvunnit, kan även burken ha blivit bortrensad, samma sak skedde tydligen enligt äldre loggar även när julgranarna sattes upp! Någon logg blev det alltså inte, vad gör man nu tänkte jag, kanske blir det att ta till lite Tjejcaching?

Vandringen gick nu mot Änggårdsbergen, men det var lite otäckt att börja med Tjejcachingen direkt så jag valde att först gå upp på ett högt berg för att få lite Killcaching först…. ”Korpen Flyger” inledde jag med inne på det som förr var inhägnat militärt område. Där var man någon gång i en grå geocachingforntid och loggade burk när stängslet (med hål) fanns kvar och man fick se upp för militära patruller, men sånt slapp jag oroa mig för idag. Stärkt av denna logg kunde jag gå vidare mot höghöjdsutmaningen ”The View from Tall”. Ni som normalt följer geocachingbloggen vet att Hallén inte gillar att klättra, men denna utmaning var passande och burken kunde loggas.

Jag var nu rejält stärkt av dessa Killcacher och tog mig ned från berget, förbi resterna av de staket med taggtråd som en gång inhägnade hela detta fina område.

Jag tog mig nu runt ett annat av områdets berg och vidare inåt Änggårdsbergen igen. Blev även tvungen att värja mig mot en lösspringande hund som gjorde utfall och hoppade upp mot mig. Det är sällan jag utdelar slag, men den otrevliga hunden fick en rejäl smäll, då flydde den platsen, ägaren hade ingen kontroll alls över djuret!

Efter denna otrevliga upplevelse gick jag med raska steg mot nästa utmaning, att lära mig Tjejcaching. Som första mål var cachen ”Allt är inte guld som glimmar 2. (En tjejcache)” inställd i min gps. Jag hade väntat mig något än mer glittrigt och kanske något fnittrigt men lyckligtvis var den något mer lågmäld och innehöll en helt normal loggremsa!

Det kanske går bra det här med Tjejcaching trots allt, tänkte jag och fortsatte mot ”Allt är inte guld som glimmar 1. (En tjejcache)”. Även här möttes jag av en del glitter men åter fanns en loggbok av normalt slag som kunde signeras, under tiden fick min gps gå ut på en träff….

Sålunda gick det alltså till när Hallén var ute på Tjejcaching. Nu var det dags att färdas hemåt till cachingbasen efter fyra burkar och 20 kilometers vandring denna mycket vackra och soliga januarisöndag.