Kris eller nystart för geocachingen?

Den 20 juni 2017 ställde jag frågan om Geocaching är en hobby på utdöende, detta mot bakgrund av de röda siffrorna man kunde se via Project-GC. Inlägget gav en del kommentarer och det har även kommit in förfrågningar om en uppföljning. Jag tog därför kontakt med Project-GC för att ta fram data över geocachingaktiviteten över längre tid. Det har nu resulterat i uppgifter från Världen i sin helhet och Sverige för tiden 2000-2017, alltså ett så långt tidsperspektiv som det går att få för denna hobby. Det finns inte exakta uppgifter att få för flera av de tidiga åren, men det är den bästa skattning som Project-GC kunnat få fram och siffrorna ser inte osannolika ut.

Diagrammet ovan visar antalet unika personer som loggat mins en cache under året i hela världen. Den tidiga ökningen av antalet aktiva geocachare byggde helt på personer som använde gps:er, inte telefoner. Det är sedan märkbart att i takt med att smarta telefoner blivit allt vanligare har också antalet aktiva geocachare ökat, 2013 till 2014 är en anmärkningsvärt snabb förändring som sedan avtog något fram till 2015 som också blev kulmen på ökningen globalt. De följande två åren, 2016 och 2017, har antalet aktiva geocachare minskat. Möjligen kan vi globalt nu se att denna vikande trend åtminstone har stannat upp. Vid en jämförelse mellan januari förra året och januari i år har nämligen antalet aktiva geocachare ökat med 4 procent.

Geocachingen i Sverige uppvisar ett liknande mönster men här kom kulmen på ökningen ett år tidigare och sedan dess har antalet aktiva geocachare minskat. Förra året var aktiviteten något lägre än vad den var 2012. Jämförs januari 2018 med januari 2017 minskade geocachingaktiviteten i Sverige med 10 procent. Sverige avviker därmed från utvecklingen globalt.

För att kunna jämföra Sverige och världen har jag nedan skapat ett index där 2008=100.

Ökningstakten i Sverige var snabbare och mer dramatisk än den globala under ett stort antal år. Det som nu skett är att förhållandena i Sverige snarast närmar sig förhållandena på en global nivå, en korrigering skulle man kalla det om det rört sig om aktiemarknaden!

Geocaching i media

Hur mycket har geocaching uppmärksammats i media på en global nivå? För att få svar på den frågan har jag använt mig av Retriver och dess index över artiklar, radio och TV-inslag som täcker en stor del av Västvärlden. Där genomförde jag en trunkerad sökning efter geocaching (alltså med * efter ordet för att fånga olika varianter av ändelser) Det hade givetvis gått att förfina genom att använda olika andra varianter anpassade efter olika språkområden. Redan denna enkla sökning gav dock ett intressant resultat.

Antalet omnämnanden i media av geocaching* 2000-2017

Under hela den period som geocachingaktiviteten ökade blev också antalet omnämnande i media allt fler med en kulmen 2013, därefter har medias intresse minskat något. Här bör jag dock betona att detta resultat inte säger något om innehållet, det kan vara allt ifrån ett misstänkt objekt vid stadshuset till en journalist som går med ut och geocachar eller besöker event. För att bedöma innehållet skulle det krävas ett mindre forskningsprojekt.

Kris eller nystart?

Ännu är vi inte inne i en riktig kris för geocachingen, snarare hade fortsatt kraftig ökning kunnat innebära problem i form av både för många dåligt genomtänkta cacher och slitage i naturområden kring populära cacher. Det hade kunnat leda till än fler regleringar än de vi redan sett införas och som många av oss som varit med under en längre tid ibland finner irriterande.

De första tecknen finns alltså från årets första månad på att den globala aktiviteten inte längre minskar. Det är möjligt att aktiviteten i Sverige fortsätter sin kräftgång ännu något år men att det sedan sker en stabilisering.

För vår hobbys framtid är det viktigt att minskningen globalt inte blir för stor, det skulle kunna få Groundspeak att tveka inför fortsatta satsningar. Trots allt är vi beroende av att företaget, som har hårdvaran där informationen om våra cacher finns, fortsätter att finnas till. Skulle Groundspeak hotas av nedläggning blir det en alvarlig kris. Men så länge det finns en stor grupp betalande aktiva burk-jägare och de som handlar prylar och spårbara kryp (framförallt dess koder som bör vara hårdvaluta för Groundspeak) kan vi hysa hopp om framtiden.

Vi kan nämligen hoppas på framtiden då geocaching har en hel del ”styrkeområden” som inte andra gps-spel har. Aktiviteten har funnits länge, har en historia – jag skulle vilja säga ett ”tidsdjup” som är viktigt för att behålla aktiva ”spelare”. Detta har byggt upp en värld med över 3 miljoner gömmor, alltså en databas som vida överträffar andra motsvarande spel (med fysiska gömmor). Det är en viktig styrka för geocachingen. Aktiviteten är inte heller uppbyggd kring en jakt efter statistiska mål, för många är det viktigt, men det är inte ett måste utan ett tillval. I andra gps-spel finns jakten på framgång i form av antal ”hittade” mycket mer framträdande i spelen. Dessutom har vi inte (ännu) sett något försök att införa ”pay to win” koncept inom geocachingen. Alltså att den som betalar en större summa kan få fler loggar, men det hoppas jag aldrig blir fallet inom denna hobby.

Det fina med geocaching är att alla kan välja sin stil och sitt sätt att leta burk. Det spelar inte någon roll om du hittar en per år eller 10 000 per år, du är fortfarande en aktiv geocachare och njuter av denna hobby på ditt sätt.

Det går säkerligen också att utveckla geocachingen utan att förstöra det som i grunden gör det till en trevlig aktivitet.

Jag är försiktigt optimistisk när det gäller geocachingens möjligheter att klara sig i en värld befolkad av allt fler gps-relaterade spel. Det är något speciellt med att hitta en fysisk gömma istället för att bara besöka en plats/zoon. Variationen inom geocachingen är också stor för den som tar sig tid att förflytta sig till fina burkar och spännande platser.

Alltså, jag tror på denna hobbys framtid och att det finns en möjlighet till en nystart– men jag kan givetvis ha fel och vi är på väg mot avgrunden….


Ett stort tack riktas till Project-GC som tagit fram en stor del av underlaget till detta blogginlägg.

9 kommentarer

  • Utdöende

  • Hej!
    Till att börja med så är jag en stor vän av Project GC där man kan få fram en massa statistik etc.

    Jag började cacha 2010, men det kunde varit redan 2001 om min mentor hade börjat cacha redan då – men det tog allt ett antal år innan Tineke (alltså lilla Kristina på holländska) i egenskap av rumsgranne på jubbet och likaså den drivande delen i Geogoochelaars (ungefär geo-trollkararna) . Jag märkte rätt snart att det fanns två kategorier av cacher – dels filmburkar i trafikmärken o skyltar, dels sådana som tog mig till osannolikt intressanta platser. Här i Borås där jag råkar ha bosatt mig – trots att jag är urgöteborgare – så fanns ett antal cacher med hög klass av dels Erst, dels av Gustaf & Paan. Det var dessa cacher med en historia, en plats e.d. som fick mig att fastna för detta.
    2010 då var det iPhonen som hjälpte mig till de första gömmorna men snabbt blev det en riktig GPSmottagare. Då fanns inte GLONASS och telefonen var rätt trälig ibland… På den tiden kunde man lägga in cacherna från datorn rätt lätt i GPSen, något som jag inte lyckats med de två senaste åren eftersom Garmin verkar köra sitt eget race.
    Idag cachar jag uteslutande ”on-line” med telefonen. Byte från iPhone till Android var dock en katastrof. Groundspeaks app för android är inte alls lika bra som för iPhone. Och androidluren som heter Galaxy Note 8 har rätt skaplig dysfuktionalitet. Vad sägs som att sätta tre magneter i fodralet (samsung original) som gör att kompassen inte visar något vettigt. Men jag har anpassat mig och ser på kartbilden om jag rör mig i rätt riktning och klarar mig numera utan kompass.
    Att jag nämner dessa bekymmer är för att jag tror att en del av nedgången beror på den s.k. utvecklingen. Det är inte bara Garmins fel men en viss del i detta tror jag Garmin har. En större orsak är dock den ”generella ökningen av bekvämlighet”. Jag ser att nästan var än en affär eller liknande upphör så flyttar det in ett GYM. Fantastisk affärsidé – man tar bilen till gymmet och betalar massa pengar för att en s.k. PT skall stå brevid och retas ”bättre kan du! Ta i nu nångång då! Med detta tempo höjs ju inte pulsen!”
    Min slutsats av detta är att geocaching är för billigt – det skall kännas i plånboken!

    Men – precis herr Hallén påpekar – förmodligen kommer kurvan att plana ut. Orsakerna är flera, men jag tror mig kunna se att s.k. PowerTrails (ej att förväxla med en PT som betyder Personal Trainer) där man alltså per apostlahästarna går en runda som börjar o slutar på samma ställe.

    Just nu har jag en liten fråga som jag väckt och väntar på svar på. Det skulle då bli en sorts Powertrail som knappast kan tas med något fordon utan just till fots. Det skall vara lätthittade cacher i direkt anslutning till den 19 km långa vandringsleden. Finessen med att ta upp denna fråga med byalaget som ansvarar för leden är att tillståndsfrågan hos berörda markägare blir löst per automatik… På 19 km går det att få in teoretiskt närmare 100 cacher, men redan mer rimliga c:a 30-40 st tror jag skulle locka till sig inte bara HIJT utan cachande naturintresserade. Byalaget är väldigt måna om att få många som går leden, och här är en otroligt vacker natur och en hel del ödemark.
    Jag tror att de som hyr ut stugor i obygden skulle kunna dra nytta av att det finns en skaplig mängd cacher i närområdet. Jag har ju mina rötter på mormors sida i Dalsland – Nössemark. Om de som hyr ut stugor i Torrskog ( jag är släkt med dessa men vi talar om att gå tillbaks till Gustav Wasa och denna tid) kunde visa att här finns leder där det även finns mer än enstaka cacher så skulle det säkert locka till sig tyskar och andra som uppskattar vår natur mer än de flesta av oss gör.

    Ja – just som hr Hallén säger så är Groundspeak såpass väl cementerat att en fortsättning är högst sannolik.

    Ja – det blev ett lång inlägg (med mycket text utan att jag fick in mitt älsklingsuttryck ”i ett kontextuellt sammahang”) men ämnet ligger mig varmt om hjärtat. Om Groundspeak skulle göra något åt den mediokra karta man erbjuder i telefonappen för oss som är ”Premium members” vore det en välgärning. Den skulle kunna få kosta extra.

    Bästa hälsningar // Ingvar

    • Bra Ingvar

      Jag kommenterar inte allt av det du dryftade men just vandringsleder är intressant.
      Själv bor jag i en kommun med mycket besökare och då menar jag väldigt mycket om man tänker landsbygd, Vimmerby. 🙂

      Just det Astrid Lindgren tänker de flesta på och många tyskar, holländare mm
      Här har vi som på många andra ställen ett flertal vandringsleder men nackdelen med dessa för just geocachare är just det att om man en gång varit där så behöver jag inte komma tillbaka, eller hur.

      Sitter som ledamot i en styrelse för en hembygdsförening där jag försökt få med dem på detta att lägga ut på dels vandringsleder men också i församlingen för att locka hit mer besökare.

      Det som då händer för det mesta är att jag inte får in det på dagordningen, det genererar inga inkomster, men jag ger mig inte ännu.

      En sak till som måste bli av är att alla föreningar hur stora eller små de än är att man måste få in yngre förmågor och locka alla med idrott går inte, eller hur. Får man med de yngre förmågorna så kommer föräldrarna och de andra släktingar per automatik (kanske).

      Men det jag skrev innan, jag behöver bara besöka cacheplatsen EN gång inte mer då kommer vi in på dessa Power Trails, i mitt tycke förstör de mer än gagnar geocachingen. Jag tänker på den lilla vandringsled vi har i vår församling, 7 km, där skulle det inte alls passa med många cacher varje 200 m. Hur gör man då? Jo man hänger inte PET-rör i granarna utan gör en Gadget Cache eller som jag säger Ett snyggt djävla bygge som folk pratar om och kanske det får andra intresserade av vad faan pratar de om.
      Fast många kanske gör ett återbesök på vandringsleden som vi verkligen vill att de gör efter att de först hittat alla dessa cacher.

      På ”mina” leder har tänkt att jag lägger ut alla dessa cacher på leden direkt men aktiverar dem inte på en gång utan lite då och då, till förtret för många cachare som vill ha massa FTF:er men det ger anledning för många att göra ett återbesök. Eller?

      Sedan har vi detta att få med fler, i mitt område finns det ett litet antal lokala cachare men som inte lägger ut själva, de sitter bara och väntar på nya utlägg, hur får man igång dessa?

      Vad gäller Phöner med appar så är det jättesällan jag använder den för att leta cacher, senast jag gjorde det blev jag irriterad då jag stod vid en bensinmack och cachen ”flyttade” sig flera gånger, vilket den självklart inte gjorde, vad jag kan använda den till mer än att kolla loggar om jag inte hittar den på det mest troliga platsen vet jag inte.

      Började på den tiden det inte fanns appar inte ens GSAK tror jag, pappersutskrift, knappa in manuellt osv
      Då kommer jag utsökt till hur man får igång ungdomarna som allra helst sitter vi datorn och cacher som har behov av äldre mer erfarna personer för att kunna lösa problemet. (NU börjar jag nog spåra ur)

      Men till sist för att det inte ska snurra till sig i mitt huvud, synd att det ska vara svårt och dyrt att göra reklam för ”sporten”

      //Arne

      Ps. Finns nog mer jag kunde tillägga, kanske kommer det Ds

  • En kurva som nästan exakt följer en teknisk innovation, vilken som helst,

  • Tror det stora problemet är att folk tröttnar p.g.a bristande kvalité på gömmorna. Det är inte så roligt att bara springa ut och leta efter PET-rör hela tiden…

    • Herr Ohlsson, där håller jag med dig fullständigt

      ”Hatar” 200 pet-rör i granar på en vandringsled som kan förstöra en bättre gömma fast det finns nog undantag där också, vill veta vart….

    • Hej M Ohlsson!
      Problemet för oss som har några riktigt bra cacher är att det är få som ids ge sig i kast med att logga. Jag håller på att arkivera mina sällanloggade cacher.
      PETrör är bra eftersom de är tåliga och billiga. Om man tappar korken så är det viss sannolikhet att man har en vattenflaska med passande kork med sig. Det finns mycket bra burkar fabrikat Pelican, men jag tror inte att fler kommer och loggar för att det är en dyr burk.
      Men jag håller med om att det finns för många riktigt usla, eller snarare uselt utförda cacher, det finns även några CO som inte gör något underhåll men istället för att arkivera låter dessa vara kvar som aktiva.

      Bästa hälsn. // Ingvar

  • Detta med att att man inte skall lägga ut lätta cacher efter vandringsled kan förvisso diskuteras. I Borås kommun finns en lista med hela 95 leder/spår. Ett mycket litet antal av dessa har geocacher. OK – en del av ”lederna” är 600 meter, några är tillgänglighetsanpassade. Men ett 50 tal leder/spår är 3 km eller längre räknar jag till i vår kommun.
    Undrar hur många rullstolscachare det finns förresten?

    JAG tycker inte det är roligt att leta efter en nano på ställen där det finns tusentals små hål där det lika gärna kunde varit en litet större burk om det tex är längs en en cykelbana som det sitter en massa cacher på rad. När man ger sig på en Powertrail så vill iallafall jag ”ännasom komma vidare framåt” istället för att lyfta på stenar under en bro eller leta i stenröse efter något litet.

    Nej känner inte att jag förstör något genom att lägga en trail efter en led där det inte finns mer än någon enstaka cache i den relativa närheten.

    Bästa hälsningar // Ingvar

  • Svårt att säga ännu så länge. Men det är en känsla jag har att det svalnat av. Dels hade nog smartphonens intåg en påverkan på uppgången, vem som helst kunde börja utan att köpa GPS. Även så att nyhetsartiklar påverkar hur många som är ute och letar burk.

    Jag har en hatkärlek till trails. Det är tråkiga burkar men samlarmanin tar över fort till att man bara ska jaga 1 till och en 1 till. Man vill att statistiken ska öka. Men glädjen av att logga några fina genomarbetade pussel är det bästa. Satsar själv på att lägga ut burkar av kvalité, gärna pussel och kluriga fågelholkar.

    Har själv en trail med petrör, på en fin vandringsstig vid havet. Har lockat ut ett antal cachare dit. Powertrails som bara går att ta med bil undviker jag helt, det är cykel och till fot som jag cachar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s

This site uses Akismet to reduce spam. Learn how your comment data is processed.