
Lördag förmiddag rullade team H I J T (Hallén, Ingabo, Jsson, TMR68) söderut från Göteborgsområdet med siktet inställt på Båstad. Resan började dock med en ”skräckupplevelse”, min gps, som fått en mindre uppdatering under gårdagskvällen, startade normalt men släckte sedan skärmen efter mindre än 30 sekunder. Min inställning i gps:en var att den skulle ha skärmen tänd i två minuter. Det i sig hade inte behövt vara så besvärligt, värre var att det inte bara var skärmen som slocknade, gps:en stängde av sig och startade sedan upp på nytt varje gång jag ville ”tända skärmen”. Läget kändes hopplöst, men så kom slutligen lösningen i form av en ”Master reset”, första gången jag behövt göra en sådan på min gps. Därefter fungerade maskinen helt problemfritt under hela denna långa cachingdag.
Anledningen att vi idag hade det tämligen avlägsna målet Båstad var att det utmed den numera nedlagda och nedmonterade järnvägssträckan runt Hallandsåsen har lagts ut en vandrings PT på 50 cacher, ”Gamla järnvägen”.
Vår resa utmed denna spökjärnväg började vid Båstads gamla station. En plats som är välbekant efter många resor till Skåne och Danmark utmed denna järnväg.
Ännu är den gamla banvallen inte tillrättalagd utan men får gå på ett bitvis ganska ojämnt makadamunderlag. Det gör dock att mugglarna i stort sett håller sig borta från området. Vi mötte endast en icke-geocachare under vår tur, en man som var ute med sin kamera i det vackra vintervädret.
Flertalet burkar var snabbt funna utmed denna spökjärnvägs PT, några var dock lite mer utmanande i form av branta sluttningar eller T4 cacher. Vi bar inte med något spö på denna tur så det fick bli till att använda sig av träpinneteknik för att få ned de högt placerade cacherna. Lyckligtvis hade föregående cachare lämnat kvar en del lämpligt utformade pinnar som vi kunde använda oss av. Både vikt och utformning av pinnarna gör det lite mer utmanande att få ned (och upp) burkarna åtskilliga meter upp.
Utmed järnvägen fanns rester från tiden då det gick tåg på denna sträcka, kanske kan stenar som denna med tiden bli lika spännande som runstenar…
Utsikten över Båstad visade på platser som är populära bland mugglare. Jag har tidigare här på bloggen beskrivit dessa inhägnade områden där bolldjur utsätts för svår misshandel. Glädjande nog låg dessa platser öde denna lördagsförmiddag.
När vi gick igenom Grevie gamla station var det inte så långt kvar på den knappt milslånga turen med burkar, i trakten av samhället loggades dessutom två närbelägna burkar utanför serien. Flertalet cacher hittades, endast nummer 14 och 49 visade sig svåra, ja för oss, omöjliga att hitta.
Efter att vi återvänt till vårt fordon så gick färden nu mot norr igen. Men det var verkligen inte tid att åka hem, det var många burkar kvar på listan, eller skall vi kanske säga listorna då Jsson hade lite ytterligare önskemål om burkar!

Den kanske mest intressanta av platserna som besöktes idag var vid cachen ”Gravhög Halmstadvägen”, alltså fornlämning Eldsberga 11:1.
Riksantikvarieämbetet ger följande beskrivning.
”V kanten av flack höjd. Åkermark.B Hög med brätte, 30 m diam(ursprungligen 35-40 m diam) och 4-5 m h .Brättet är 2-5 mbr och 0.5-1.5 m h. I V kanten är en ynlig kantkedja, 0.3 m h av 0.3-0.5 m stenar. Tvärs över högen är en urschaktning, 5×6 m (NV-SÖ) och ca 1.1 mdj. Kraftigt kantskadad runt om så att en brant kant, 0.5-1.5 m h uppstått, i Nederdelen är brättet bortschaktat och högenyt- och kantskadad utmed en 15 m l sträcka (Ö-V) och 3-7 m in i högen.”
Lite närmare kusten väntade ytterligare ett område som bjöd på en fin vandring i ett sandigt landskap med ”Hjärtebarns” burkar och några ”WCCH Gullbranna” burkar. När jag såg att man här kunde upptäcka livet i sanden började jag omedelbart tänka på sandormar…



Efter denne trevliga kustvandring fortsatte vår färd mot norr och Haverdalsnaturreservat. Dit kom vi efter lite jakt på ”ströburkar” utmed vår väg. Solen var redan på väg ned i västerhavet och inte många minuter av ljus återstod när vi påbörjade vandringen vid ”Starten”. Många av denna kvälls burkar var utlagda av Marhavs, vilket innebar att det fanns många finurliga burkar i skogen. Det mesta gick dock att hitta och lösa trots mörkret och den tilltagande kylan.

Fram emot 21-tiden på kvällen var vi klara med denna skogsrunda och kunde påbörja hemfärden, för nu var till och med Ingabo och Jsson lite trötta! Vi kunde summera att det blivt 2,5 mils vandring denna dag och strax över 90 nya burkar att föra in på kontot. Därtill, inte att förglömma, en magiskt vacker vinterdag med strålande sol!