Åter på Skändlaberget

Skändlaområdet tillhör mina favoritplatser i Göteborg, där finns lämningar från nästan alla tidsåldrar och man kan vandra mellan stenålder, medeltid, bronsålder, 1800-tal, järnålder med flera epoker! De senaste åren har det pågått ett utgrävningsprojekt med järnåldern i fokus, ett tips är att gå in och läsa på deras sida: Järnålder i Skändla – fältbloggen.

Skändlaberget

Idag tog jag cachinglinje 17 ut till Tuve och därifrån vandring bort mot Skändlaberget. En nyhet i min gps denna dag var ”Trails – overlay map” som jag fått tips om från TMR68, och inte blev jag besviken, ett mycket bra tillägg till den vanliga friluftskartan.

Nära huvudentrén till Skändlaberget låg burk nummer 7 i den rykande färska serien Skändla. Den hade en klassisk placering och var mycket snabbt funnen, därefter gav jag mig iväg in på de små stigarna som nyligen fått en renovering. Jag var på väg mot nummer ett i serien men givetvis lämnade jag inte cachen ”Krabbelur”, som låg på vägen, ologgad.

Krabbelur

Under min vandring mot nummer ett passerade jag över det blöta området som kallas Måsedammen. Den finns markerad på en karta över Assmundtorps by från 1844, våtmarken är skapad av människor genom en jordvall och det är troligt att den var en del av vattenförsörjningen till en mindre kvarn som fanns öster om bron på Tuve kyrkväg.

Måsedammen
Måsedammen
Utmärkt att spängerna i området nu fått nät så man sliper halkan.
Utmärkt att spängerna i området nu fått nät så man slipper halkan.

Skändlaserien nummer 1, 2 och 3 gick i raskt tempo och utan att jag behövde söka under någon längre tid. Därefter var det hög tid att åter dyka in i vår historia och samtidigt avnjuta den medhavda matsäcken på bergets topp. Där ligger ett stort röse som uppfördes under bronsåldern, alltså för omkring 3 000 år sedan. Vid den tiden låg havet närmare och från toppen av berget blickade man ut över ett skärgårdslandskap. Långt senare kom röset att användas som gränsmarkering mellan det svenska och norska territoriet på Hisingen.

Skändla rös

När jag njutit klart av den historiska miljön packades ryggsäcken igen och jag gick mot ”Skändla 4” som skulle visa sig bjuda på ett magnetiskt träd i skogen.

Magnetiskt träd(?)
Magnetiskt träd(?)

Denna burk vållade inte några problem, men det gjorde nummer 5 i serien, ett PET rör fast monterat uppe i en gran med ganska klena grenar. Flera av grenarna hade redan brutits av och jag kände lite försiktigt på hållfastheten och bestämde mig för att inte riskera hälsan (för mig och även för trädet) genom att försöka ta mig upp.

Gran
Inte det bästa klätterträd jag sett….

Burk nummer 6 i serien var avstängd sedan en granne klagat på placeringen, han hade tydligen störst av ficklampor under FTF-jakten. Jag gick ändå dit och gjorde ett halvhjärtat försök att hitta cachen men på den plats som var mest uppenbar hittade jag inte något. Kanske har CO plockat hem cachen eller så har grannen varit där och rensat.

Det blev åtminstone 6 hittade burkar under en vandring som blev knappt en mil lång. Men det var som alltid en härlig tur kring Skändlaberget, där finns alltid något mer än burkarna att se och uppleva.

2 kommentarer

  1. Fina bilder och kul att läsa om er tur på ”vår” cacherunda i Skändla. Vi kommer att titta till både klättergranen och den arkiverade med hund boende i närheten. Inte störa eller förstöra gäller ju när man är ute. Vi länkade till din blogg i kommentaren till vår egen blogg om hur rundan kom till: http://www.naturbilden.se/friluftsfamiljen/2016/03/26/paskafton-pa-skandlaberget/
    /Anna (som är med ute men aldrig loggar några cacher själv)

Kommentarer är stängda.